A-kassans två villkor — det ena avgör om, det andra hur mycket

Sedan 1 oktober 2025 är hela arbetslöshetsförsäkringen inkomstbaserad. Den tidigare grundersättningen med ett fast, lägre belopp finns inte i det nya regelverket. I stället avgör medlemstiden hur stor andel av din tidigare inkomst du får: har du varit medlem i en a-kassa under hela ramtiden och minst tolv månader i följd blir nivån 80 procent, med minst sex månader i följd 60 procent, och med kortare medlemstid eller inget medlemskap alls 50 procent. Det är medlemsvillkoret.

Utöver det måste du ha haft tillräcklig inkomst av arbete under en bestämd period före arbetslösheten. Det är inkomstvillkoret, och det ersatte det tidigare arbetsvillkoret när den nya arbetslöshetsförsäkringen började gälla den 1 oktober 2025. Förr räknade a-kassan arbetade timmar per månad; nu räknar den inkomsten i kronor per månad, hämtad ur de arbetsgivardeklarationer som redan lämnas till Skatteverket. Ramtiden är tolv månader och ligger närmast före den månad du söker ersättning för.

Inkomstvillkoret har två delar som båda ska vara uppfyllda: en sammanlagd inkomst på minst 120 000 kronor under ramtiden, och en inkomst på minst 11 000 kronor i var och en av minst fyra av månaderna. Beloppen står i lagen, inte i ett regleringsbrev, men de kan ändras genom nya beslut — kontrollera alltid aktuella nivåer hos din a-kassa innan du räknar på din egen situation.

De två villkoren är oberoende av varandra. Det är därför en person som varit medlem i tio år men bara arbetat sporadiskt kan få avslag, och varför en person som arbetat heltid i flera år men aldrig gått med i en a-kassa bara får 50 procent av sin tidigare inkomst.

Grunderna i övrigt — nivåerna, dagantalet och vad du gör den dag du blir arbetslös — finns i guiden om a-kassans grunder.

Överhoppningsbar tid — regeln som räddar fler än man tror

Ramtiden är den period bakåt inom vilken din inkomst räknas. Men vissa perioder är överhoppningsbara, vilket innebär att de inte räknas in och att ramtiden i stället förskjuts längre bakåt i tiden. Effekten är att inkomst som ligger längre tillbaka ändå kan tillgodoräknas.

Typiska överhoppningsbara perioder är avslutade heltidsstudier, styrkt sjukdom, föräldraledighet med föräldrapenning, vård av närstående och totalförsvarsplikt. Det gör att en person som studerat i tre år och arbetat innan dess kan uppfylla inkomstvillkoret trots att inkomsten ligger långt bakåt.

Det finns dock en yttre gräns för hur långt tillbaka ramtiden kan förskjutas — i de flesta fall sammanlagt fem år. Det är därför du bör kontakta a-kassan för en bedömning i stället för att räkna själv — de gör bedömningen ändå, och en tidig kontakt kan avslöja att du behöver arbeta ytterligare en period innan du säger upp dig.

Studerar du och funderar på att gå med i en a-kassa: det är ofta klokt att göra det redan under studietiden, eftersom medlemstiden då börjar löpa. Se även guiden om studiestöd och omställningsstudiestöd.

Vanliga anledningar till avslag eller lägre ersättning

• För kort medlemstid — ger 50 eller 60 procent i stället för 80 procent av tidigare inkomst. Den vanligaste besvikelsen.
• Inkomstvillkoret inte uppfyllt — för låg sammanlagd inkomst inom ramtiden, eller färre än fyra månader över 11 000 kronor — vanligt vid oregelbunden deltid eller sporadiska timmar.
• Bara 66 dagar — fyra kvalificerande månader i följd men inte 120 000 kronor sammanlagt ger en kort ersättningsperiod i stället för avslag.
• Egen uppsägning — kan medföra avstängningsdagar. Se guiden om uppsägning på egen begäran.
• Fel i inkomstuppgifterna — arbetsgivaren har rapporterat sent eller fel till Skatteverket. Kontrollera själv före ansökan — och be arbetsgivaren rätta.
• Sen anmälan hos Arbetsförmedlingen — ersättning kan normalt inte betalas för tid innan du anmält dig — se guiden om att skriva in sig.
• Missade aktivitetsrapporter — kan leda till varning eller avstängning — se guiden om aktivitetsrapporten.